Receptfria smärtstillande läkemedel

Här är en lista över de vanligaste receptfria typerna av smärtstillande läkemedel:

Verksamt ämne	Preparatnamn	Effekt
Paracetamol	Alvedon och Panodil	A, AP
NSAID:
Acetylsalicylsyra	Magnesyl, Albyl, Aspirin och Treo (med koffein)	A, AP, AI
Ibuprofen	Ipren, Ibumetin och Burana	A, AP, AI
Diklofenak	Voltaren och Eeze	A, AI
Naproxen	Naproxen och Alpoxen	A, AI

A=analgetisk, AI=antiinflammatorisk, AP=antipyretisk


Paracetamol

Den exakta verkningsmekanismen för paracetamol är inte känd. Man tror att dess huvudsakliga smärtstillande verkan hänger samman med molekylens förmåga att fånga upp och oskadliggöra fria radikaler som frisätts bl.a. vid vävnadsskada. Dess antipyretiska effekt beror på att molekylen påverkar värmereglerande centra i CNS.


NSAID

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel är en grupp smärtstillande läkemedel som även har antiinflammatorisk verkan. Verkningsmekanismen för NSAID är att inhibera enzymfamiljen cyklooxygenas (COX), som möjliggör det första steget i bildningen av prostaglandiner. Prostaglandiner har en rad olika lokala regleringsfunktioner i många olika typer av vävnad, t.ex:

• Kärldilatation vilket möjliggör en inflammatorisk reaktion.
• Trombocytaggregationshämning.
  
• Förstärkande av smärtimpulser.
• Skyddande av magslemhinnan genom minskad magsaftsekretion.

Dessa effekter motverkas alltså av NSAID.

Eftersom prostaglandinernas magslemhinneskyddande effekt försvinner vid användning av NSAID, brukar man rekommendera patienter att kombinera behandlingen med omeprazol, en protonpumpshämmare som minskar magsaftsproduktionen. NSAID kan även användas i låg dos som profylax mot blodproppar, pga. dess trombocytaggregationshämmande effekt.